måndag 30 januari 2012

Mycket tankar!



Det har varit en period med många tankar nu, och det har präglat slutet av förra veckan och inledningen på denna. Jag tycker mig ha landat i "något" nu så förhoppningsvis kan jag gå vidare ifrån det nu, även om framtiden kommer att bli tuff på många sätt.

Vad som främst känns aktuellt nu är faktiskt ångest. Det är mycket jag vill och behöver arbeta med i mitt liv och förändra, men jag hade inte riktigt räknat med ångestens återtåg in i mitt liv på detta konkreta sätt. Jag vet att jag tidigare har skjutit undan och fallit till föga för flyktbeteende, men jag trodde nog inte att det skulle bli fullt så tufft att tackla ångesten på nytt.

En sak är i alla fall säker: Jag vet att mitt tidigare flyktbeteende var fel, utan tvekan, men jag kan samtidigt inte klandra mig själv för att jag har hamnat där. Jag vill inte låta överdrivet dramatisk eller bli nån slags "drama-queen-det-är-värre-för-mig-än-för-någon-annan", det är inte en inställning jag gillar, men denna ständiga ångest som börjar komma tillbaka nu är faktiskt fruktansvärt tärande. Jag vet att jag har levt med den tidigare och lyckats bemästra den, och det är klart att jag "bara måste" göra det igen - men det är verkligen inte lätt!
Vad jag far illa av i nuläget (och det är säkerligen det som tidigare har fått mig att fly eller ignorera ångesten) är att det aldrig tar slut. Det finns alltid något i min tillvaro som jag har ångest för, och det gör att det är lätt att fastna i en ond cirkel. Det blir så arbetsamt att ta sig igenom en ångestfylld situation och återhämtningen efter den tar såpass lång tid att jag inte hinner ladda och bearbeta nästa ångestfyllda situation ordentligt, vilket gör att den blir ännu jobbigare, och därmed får ännu längre återhämtningstid --> ond cirkel!
Ångesten tär också oerhört mycket, både fysiskt och psykiskt, och det gör att det blir arbetsamt att försöka jobba med annat än just ångest - och där jag befinner mig i livet nu måste jag jobba med många många andra saker, ovanpå de saker som faktiskt ger ångest ... och det gör att jag inte alltid mår så bra eller är på topp.
Jag är oerhört dålig på att prioritera - det är kanske inte nödvändigtvis så att jag alltid prioriterar fel, men jag litar inte på min egen förmåga att prioritera. Jag orkar inte och klarar inte av att genomföra allting i mitt liv på bästa sätt just nu, vilket innebär att någon form av prioritering sker konstant. Men att prioritera något innebär per automatik att prioritera bort någonting annat - och jag mår alltid dåligt över det jag prioriterar bort! Jag har oerhört svårt att se att det jag faktiskt har prioriterat är bra, jag ser alltid att det är dåligt att jag har prioriterat bort något.
Vilket förstås också leder till trötthet och dåligt humör.

Jag har försökt att skriva en hel del nu under slutet av förra veckan och idag, och jag tycker att jag har tydliggjort och konkretiserat en del av de saker jag har svårt för nu - inte minst ångesten som verkligen har blivit väldigt konkret och påtaglig den senaste tiden - så förhoppningen är förstås att jag ska kunna börja vända ekorrhjulet åt rätt håll nu, istället för att fortsätta snurra åt "fel håll", vilket jag har upplevt att jag har gjort ett tag nu. Men lätt lär det inte bli ...

torsdag 26 januari 2012

I brist på annat ...

Det ska bli bättring med uppdateringar här på bloggen framöver, det är i alla fall min plan och förhoppning. Målet är förstås att komma upp i ett inlägg om dagen - men det kanske dröjer ett tag innan vi är där ...
Det är otroligt intensiva dagar för mig nu, jag ska försöka skriva lite mer om det imorgon har jag tänkt. Tills dess får ni hålla godo med en "utmaning" jag fick tag i ... som sagt ... i brist på annat! :)

1) VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN? 
Oj oj oj, mådde inte värst bra alls!!Januari 2002 var verkligen inte en bra månad. Jag hade läst ca en termin på dåvarande baskursen i religionsvetenskap i Lund, mått fasansfullt dåligt och var nu inte på den sista delkursen, Nya testamentets exegetik. Jag kom undan kursen med blotta förskräckelsen och ett i G i bagaget, men blev i februari sjukskriven för social fobi.

2) VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?
Jösses, mådde inte värst bra då heller! (Antar att jag verkligen inte ska klaga över hur jag har det just nu!!!!) Hade precis "flyttat ut" ur lägenheten tillfälligt, för stambytet. Allt var upp och ner, jag hade stressat in en tenta, hade uppsatstankar i huvudet, bodde i en lånad lägenhet i Lund, försökte dra igång mentorsverksamhet på hebreiskakursen tillsammans med E. och kände mig inte i nån vidare form alls faktiskt.

3) FEM SNACKS DU GILLAR?
Chips
Vindruvor
Nötter av alla slag
Russin
Pumpakärnor

4) FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL?
Les Misérables - typ hela musikalen ...:)
I Was There - Philip Quast
Memory - (ur Cats)
Du måste finnas - Helen Sjöholm (ur Kristina från Duvemåla)
Balladen om den kaxiga myran - Stefan Demert - *skratt* Älskar texten!!

5) FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MÅNGMILJONÄR? 
Betala hela min skuld till CSN
Resa
Köpa bil
Köpa bostadsrätt
Bjuda mina familjer på deras drömresor

6) FEM DÅLIGA VANOR? 
Gör allting i sista minuten
Har totalkaotiska och väldigt förvirrade morgonrutiner (--> dålig start på dagen)
Motionerar för lite
Tenderar att fastna i vissa (inte alltid så konstruktiva!) tankemönster
Skulle kunna städa lite oftare och lite mer ordentligt

7) FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA? 
Fotopromenader
Koppla av framför TV:n med dagboken
Resa
Läsa
Nördsvaret sist: översätta hebreiska GT-texter - men det är SÅ häftigt när man verkligen "får till" en översättning, eller hittar formen på ett riktigt knivigt verb! :)

8) FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I, ELLER KÖPA? 
Eh ... är tämligen noggrann med vad jag känner att jag vill ha på mig, så det är svårt att specificera just fem saker ...

9) FEM FAVORITLEKSAKER? 
Datorn
TV/DVD
Mobilen
Har fått en ny DVD/VHS/inspelnings-/kopierings-maskin (??) som ännu inte är inkopplad, men som lär bli en rolig leksak framöver!
Systrarnas lego! :) Alltid gillat att försöka bygga ihop saker! :)

10) FEM PERSONER JAG VILL SE GÖRA DEN HÄR UTMANINGEN: 
Vem som helst som vill får förstås göra den - vore roligt att läsa! :)

söndag 22 januari 2012

Otroligt intensiv vecka

Den här veckan har varit intensiv, minst sagt! Jag tror aldrig det har känts så här överväldigande under en kursstartvecka förut, och ändå har jag inte ens börjat på nån ny kurs! :)

Under måndagen, som var introduktionsdag för de allra flesta kurserna, låg ändå mitt fokus på mitt beslut angående uppsatsen. Ju mer jag tänker på det, desto mer tror jag att det var rätt beslut att fatta, men det var ändå otroligt tärande just då, och det är klart att det inte känns bra förutsättningarna såg ut som de gjorde.
Det blev som sagt mycket uppsatstänk då, parallellt med en massa SI-tänk. :)

Det har varit otroligt givande att arbeta med SI nu i kursstarten, men samtidigt väldigt nervöst, tämligen rörigt, mycket osäkert och samtidigt fantastiskt roligt. Det är utmanande att se om man kan knyta ihop alla trådar och få saker och ting att fungera som de ska, inte minst eftersom jag aldrig tidigare har gjort det. När jag arbetade som mentor var jag visserligen engagerad i verksamheten, men i grund och botten behövde jag trots allt bara bekymra mig om "min" kurs. Nu gäller det att få alla kontrakt skrivna, på rätt sätt, att fördelning mellan mentorer ska stämma, att det ska bli en bra verksamhet på kurser som aldrig har gått tidigare, att se till att det som ska göras också blir gjort - mentorerna ska skicka en en kort presentation som ska upp på hemsidan, de ska gå på kursintroduktionen och presentera sig och verksamheten, de ska lägga schema och boka lokaler, de ska dela ut enkäter ... det är en del att hålla ordning på (under våren har vi mentorsverksamhet på sex kurser (fem som startar nu och en som drar igång i slutet av mars) samt för de som skriver kandidatuppsats, sammanlagt nio mentorer).
Mentorerna är dock helt fantastiska!! Allting har fungerat toppen, scheman kommer in, lokaler är bokade, enkätsvar ligger i mitt fack! *ler stort*

Under veckan har huvudfokus legat på SI, för det är inte bara just själva kursstarterna som ska klaffa, det ska ordnas med ekonomi, inhandlande av fika, statistik från förra terminen ska sammanställas och lämnas vidare ... och så vidare.
Det har varit intensivt och utmanande, och mycket av det jag har gjort har varit ångestfyllt, och det har faktiskt varit en omställning. Det var länge sedan jag behövde utsätta mig för så mycket ångest näst intill kontinuerligt. Nu har det varit ett par saker varje dag där jag har haft märkbar ångest, och det är väldigt tröttande, samtidigt som jag vet att det är väldigt nyttigt.
Den största utmaningen var utan tvekan ett möte under tisdagens eftermiddag, då vår nye studierektor hade kallat till möte angående kandidatuppsatser; utvärdering av höstens kurs samt upplägg inför våren, och han ville att jag och M. som var uppsatsmentor i höstas och kommer att vara det under våren, skulle vara med.
Det var fantastiskt att få möjligheten att vara med, inte minst eftersom jag så smått måste börja etablera mig på CTR som inte bara student, men det var väldigt ångestfyllt. Vi "mentorer" fick förvånansvärt stort utrymme tyckte jag, vilket självklart uppskattas, men jag hade svårt att ta vara på det eftersom jag inte alls har erfarenheten än. Jag har aldrig själv jobbat som uppsatsmentor, vi har bara haft uppsatsmentor i en termin, och jag har precis tillträtt som mentorsansvarig. Det var ganska så arbetsamt men jag tror det gick hyfsat bra i alla fall.

Vad gäller uppsatsen så blev det ju alltså bestämt att jag kommer att vänta med en forskaransökan - och jag tänker inte älta allt det igen. Men jag har haft ytterligare samtal med min handledare och professor angående hur vi ska gå vidare, och det har jag lite blandade känslor kring. Jag tror det blir bra, även om det inte blev precis som jag hade trott och hoppats.
Jag vill ju, och kommer att, skriva klart uppsatsen så fort som möjligt nu. Även om jag nu inte kan få in en forskaransökan behöver jag "bli av med den" och jag måste försöka börja söka jobb. Professorn ville dock, formellt sett, hålla det hela på terminsbasis - och jag har ju inget att sätta emot honom där, det är han som bestämmer. Därför har nu mitt slutseminarium satts till den 31 maj, och så ska jag opponera på E:s masteruppsats den 4 juni, och sen är jag HELT KLAR! (Men jag siktar på att vara helt klar med uppsatsen i början av mars, trots att det dröjer med framläggningen.)
Professorn tyckte vidare att det skulle vara mycket gynnsamt med en delframläggning också, så nu är jag schemalagd i Gamla testamentets exegetik:s forskarseminarium den 16 februari! *gulp*
Jag har fått otroligt fina kommentarer från vänner inom bibelvetenskapen/GT angående detta, men det är något jag fasar inför, rent ut sagt. Det är förvisso ett "work in progress" och det är hela vitsen med seminariet, men det känns otroligt skrämmande ändå, det kan jag inte komma ifrån!

Oj, vilket långt inlägg det här blev ... men som sagt, det har varit en intensiv vecka!
Nästa vecka bör inte bli lika intensiv, det är fortfarande en del SI-grejer att fixa och ordna med, men jag kommer nu också att lägga en hel del krut på uppsatsen, trots allt vill jag hinna med så mycket som möjligt innan det första seminariet - jag ska skicka ut mitt material den 12 februari, och innan dess har jag ytterligare en träff med professorn, den 3 februari ... och ju mer jag hinner skriva, desto bättre är det ju! :)

(Alla foton tagna på promenad den 11 januari.)

onsdag 18 januari 2012

Ett mycket svårt beslut

Slutet på förra veckan innebar en del turbulens i mitt liv.
Efter bl.a. ett handledarsamtal på torsdag eftermiddag blev det tydligt att jag på allvar skulle behöva fundera över den närmaste framtiden vad gällde uppsats, forskaransökan och sånt. Jag har pratat och tänkt näst intill in absurdum och fattade på måndagen beslutet att inte stressa fram min uppsats så att jag skulle kunna få in en forskaransökan nu.

Lite bakgrundsinformation för er som inte är helt insatta i detta:
Ansökan till forskarutbildning skickas in under februari månad, d.v.s. före den siste februari, och den skall bland annat innehåll en projektbeskrivning där man beskriver sitt framtida avhandlingsarbete.
För min del handlade det nu om att skriva färdigt en bra masteruppsats, lägga fram den i forskarseminariet, lösa frågan om opponering (eftersom jag är den enda som skriver i GT), skicka in ansökan om masterexamen och få den diarieförd samt skriva min projektbeskrivning och ansökan ... innan den siste februari.

Jag har som sagt grubblat och tänkt och vägt argument för och emot fram och tillbaka och det mest uppenbara som kom fram var att ingenting kändes bra. Det känns inte bra att stressa fram ett arbete som kanske inte blir riktigt bra och som man inte helt kan stå för, men det känns inte bra att behöva skjuta upp hela ansökan och möjligheten att komma in på en forskarutbildning ett helt år heller.
Till slut kom jag i alla fall fram till beslutet att vänta med forskaransökan.

För mig personligen är det väldigt viktigt att om jag lämnar ifrån mig ett arbete ska jag vara nöjd med det. Man blir aldrig riktigt färdig och helt nöjd med sådana här saker, men jag ska kunna stå för det jag har gjort - och det kändes inte som det skulle bli möjligt nu. Min handledare menade att jag nog skulle kunna skriva en riktigt bra uppsats om jag i princip tog bort hälften av det jag hade tänkt att skriva om! Men då kommer den vetskapen alltid finnas där; att den uppsats jag skrev egentligen bara är hälften av det jag hade tänkt att göra.
Jag blev glad över att höra att jag fortfarande har min handledares fulla stöd, även när jag väntar, både i att producera en riktigt bra uppsats, men även inför ansökan till forskarutbildningen, även om den nu låter dröja ett år.

Jag kan inte, och vill inte, gå igenom all den argumentation jag själv hade inom mig och med andra - men beslutet blev så här i alla fall, och nu får jag försöka ta konsekvenserna utav det.
Självklart är planen att bli färdig med uppsatsen så fort som möjligt, jag måste försöka komma ut och jobba och få in lite pengar och det snart - och sen får jag, förutom jobb, ägna kommande år åt en bra projektbeskrivning ... kanske till och med kan se hur det skulle fungera att skriva någon artikel, att vara publicerad är en stor merit i forskaransökan ...

Det har varit en otroligt arbetsam vecka på flera olika sätt, jag hoppas att jag kommer att kunna uppdatera bloggen lite då och då, även om jag nu inte orkar göra det varje dag.

söndag 15 januari 2012

14 månader

Det är för mig helt obegripligt att Zorro har varit borta i 14 månader idag. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att jag har kommit över sorgen efter min livskamrat ...
Visst fungerar mitt liv, saker och ting händer, jag tacklar bra och dåliga saker, men sorgen är fortfarande otroligt påtaglig och jag tänker på Zorro varenda dag - det går inte en hel dag utan att jag någon gång tänker på honom ...

Självklart blir sorgen värre när andra saker kör ihop sig (vilket det har gjort lite grand just nu), men det spelar ingen roll vad som händer eller hur jag mår, sorgen och saknaden efter honom finns alltid hos mig...

Zorro är fortfarande, trots alla månader och dagar som har gått sedan den 15 november 2010, otroligt levande för mig. Jag ser honom framför mig, jag hör hans mjauande och hans spinnande, jag känner hans päls, hans tassar, hans nos, hans öron - ingenting utav det som var ZORRO har bleknat bort eller mattats ut, och det är faktiskt något som jag är glad över, trots att det är väldigt arbetsamt att tackla eftersom sorgen blir så påtaglig. Men jag har aldrig velat att Zorro skulle få försvinna ur mitt liv!
Till viss del har han gjort det förstås, det är inte så att jag regerar varje gång jag går ut genom dörren utan att säga Hej då till honom, eller varje gång jag går in och inte längre behöver vara rädd för att trampa en "under-foot-cat" på svansen ... Att lägga sig i sängen och sova är fortfarande problematiskt, det kan jag inte komma ifrån. Det är extremt få kvällar som jag kan komma till ro och somna utan ledsna och smärtsamma tankar på den som saknas i sängen.


tisdag 10 januari 2012

Nördigt goda nyheter

Hehe, var bara tvungen att göra det här inlägget, även om de allra flesta bara lär skaka uppgivet på huvudet och tycka att jag är ett hopplöst fall! :-)

Jag pysslar ju som bekant med Gamla testamentet och hebreiska, och bland kurslitteraturen på hebreiskakursen på CTR finns den gamla  klassikern "Grammatik i gammaltestamentlig hebreiska" av Ivan Egnell.
Boken har varit slut på förlaget hur länge som helst, men finns att köpa i upptryckt variant, vilket jag gjorde när jag läste hebreiska för första gången vt-2007. Jag antar att man inte behöver förklara i vilket skick de där stackars pappren är i nu! De faller praktiskt taget i bitar och det är lite störigt att ha stora A4-papper vilket blir otympligt att ta med sig och så.
Jag har i flera år letat på antikvariat och sådant efter en faktisk bok, vilket hade varit toppen att få tag på - utan framgång. Tills för några dagar sen då jag faktiskt fick en träff på Bokbörsen!! Jag slängde mig över den förstås och den kom i brevlådan igår! YAY!
Visserligen en äldre utgåva än den som används på CTR, min är från 1963, men jag misstänker att det allra viktigaste, nämligen verbformer och paradigm, knappast har ändrats! :) Det var rätt så mycket kladd i den, vilket jag alltid har väldigt svårt för i böcker, men med tanke på hur svår den är att få tag på är jag helnöjd ändå!
Och känner mig som den ultimata nörden! Fast en glad sådan i alla fall! :)

Long Time No See!

Oj då, det var verkligen inte meningen att låta nästan en hel vecka gå mellan blogginläggen!!
Jag antar att det här får bli en liten uppsamlingsanteckning.

Trettonhelgen var väl sådär, både upp och ner. Humöret var inte alltid strålande och då har jag svårt att vara effektiv och konstruktiv, vilket gör att jag stressar upp mig till max, vilket gör att humöret blir sämre. Ond cirkel?
Hur som helst var det väl inte kris i alla fall och trots en dag av migrän och massiv huvudvärk igår (*suck!*) känns humöret lite bättre i alla fall, och det är något att vara tacksam över!

Trots huvudvärk blev det en hel del SI-jobb igår - det fanns inte en chans att jag skulle klara av uppsatsen med det huvudet, men jag har inte tid att bara ligga heller - så det blev SI ... även om jag har dåligt samvete för uppsatsen.
Jag tyckte i alla fall att jag fick en hel del gjort inom SI, jag fick mailat och kollat en hel del, planerade hela den första handledning/information/kontraktskrivande träffen vi ska ha på torsdag och lite annat smått och gott.

Jag har försökt att komma ut på promenader under helgen, men vädret är verkligen tråkigare än tråkigast nu - det känns som det har regnat och stormat oavbrutet sen i oktober/november och man blir inte direkt lockad av att ge sig ut, ens när det är uppehåll, för det är så himla grått och fuktigt och mörkt och trist.
Vi fick en soldag i helgen och som tur var lyckades jag ta tillfället i akt och kasta mig ut med kameran! :)

Det verkar bli vettigt väder idag också, så vi får se om jag får en möjlighet att ge mig ut i eftermiddag också!

onsdag 4 januari 2012

Officiell start

Det kändes lite som det blev den officiella starten för mig som mentorsansvarig och metodhandledare idag, även om jag har pysslat och plockat och tittat och testat och så även tidigare. Men det kändes mera officiellt idag ... Jag hade ett jättebra samtal med E., den förra metodhandledaren och sen drog jag igång "på riktigt" bl.a. med att fastställa tid för handledning och kontraktsskrivning och maila angående det men även andra saker som börjar bli väldigt påtagliga nu.

Utmaningen för mig under januari blir att i princip dela in hela mig själv, hjärnan först och främst, i två fack: SI och uppsats. Och helst ska de där facken aldrig kollidera eller svärma över i varandra. Jag är inte värst bra på att skilja på saker så, utan fastnar lätt i grubbel och tankar på en sak när jag egentligen ska göra något annat. Det kommer verkligen inte att funka nu, så jag får jobba med att fokusera på det jag gör JUST NU och släppa tankar på allt annat - hur mycket grubbel jag än har i huvudet.

Nu är det inte direkt mer jag kan göra åt mentorsverksamheten förrän på måndag - jag ska titta på lite statistiksiffror, göra i ordning de flesta kontrakten och försöka planera vad som ska göras när under nästa vecka, men det är inte något som är extremt tids- eller energikrävande.
Däremot kommer det att bli både tids- och energikrävande saker nästa vecka, vilket gör att jag måste satsa 150% på uppsatsen nu under trettonhelgen, och försöka att verkligen gräva ner mig och få så mycket jag någonsin kan gjort på den.

Nästa vecka handlar SI mycket om praktiska saker - och det är utmanande för mig. Människor runt omkring mig får ett klart skeptiskt uttryck i ansiktet när jag berättar för dem att jag har varit långtidssjukskriven för social fobi, men faktum är att jag har det, och jag vidhåller vad jag sa redan 2004 någon gång: En social fobiker blir aldrig botad fullt ut - men han/hon kan lära sig att handskas med sina problem, leva ett bra liv och inte låta ångesten och fobin ta över. Och det är väl precis där jag befinner mig nu. Jag klarar av saker som 2004 var totalt helt och fullt och absolut OMÖJLIGA - men jag har fortfarande ångest och blir nervös och väldigt stressad av vissa saker ...
Och det är just precis såna saker som nästa vecka är full utav! *litet leende*
Det handlar om att maila/prata med en himla massa personer om en himla massa saker, och varje sådan sak är en utmaning för mig. Jag tror och hoppas att jag kommer att klara av det på ett hyfsat bra sätt - men det kommer att vara väldigt ansträngande och tröttande ... och så ska jag ju fixa till uppsatsen också.

Jag försöker att tänka så positivt som möjligt men jag kan samtidigt inte låta bli att vara realistisk. Jag kan inte intala mig själv att allting kommer gå som en dans på rosor och vara hur lätt som helst - för det vet jag att det inte kommer att vara. Och så mycket har erfarenheten av en ångestsjukdom lärt mig, att man måste erkänna och acceptera att man har ångest, om man ska ha en chans att arbeta med och tackla den!

Hur som helst så är planen för de kommande dagarna i alla fall: Lite SI och Mycket Uppsats. Och så får vi se vad jag har lyckats åstadkomma på söndag kväll! :)
(Men jag kommer nog tillbaka och uppdaterar bloggen innan dess!)

tisdag 3 januari 2012

Skakig start

2012 har inte börjat sådär vansinnigt stabilt, även om det är inte är kris.
Jag vill inte gå in på detaljer men det hände en sak igår som berörde mig och påverkade mig otroligt mycket - man kan analysera varför och om det verkligen skulle ha betytt så mycket, men det är något jag gör själv och inget som hamnar i bloggen.
Hur som helst så blev gårdagen en tämligen "misslyckad" dag, ur de flesta synvinklar ... jag vet att sådana dagar kommer, men de får verkligen inte komma för ofta, framför allt inte nu!

Jag kämpade verkligen under gårdagen, för att inte tappa taget helt, och även om den dagen inte fungerade lyckades jag i alla fall göra en hyfsad comeback idag.
Det blev en tur till teologen, där jag försökte kolla upp det mesta inför mentorsstarten; jag fick koll på det lilla "förråd" där jag får ha våra saker, kollade mentorsfacket, sammanställde lite statistik och fick också en trevlig pratstund med M. och A.! Nice!!

Det blev hemfärd och handlingstur ... som slutade med en ca 15 minuter lång promenad ... i hällande underkylt regn och vad som i alla fall kändes som stormvindar (SMHI har utfärdad klass 2 varning för västkusten - det kändes!!)!! Not nice!! Jag var formligen stelfrusen och totalt sjöblöt - så sen blev det några timmar nerbäddad i soffan med varma drycker - jag har INTE under några som helst omständigheter tid att bli förkyld nu.

Jag hoppas att den något skakiga starten på 2012 ska stabiliseras mer och mer nu, även om många utmaningar ligger framför mig. Det som hände igår finns fortfarande hos mig och påverkar mig, men jag hoppas att successivt kunna lägga det bakom mig, även om det inte går att göra fullt ut.

Imorgon väntar ytterligare en dag på teologen, med en salig blandning av uppsatsskrivande och SI-verksamhet. Jag ska träffa den tidigare metodhandledare E. för att stämma av det sista och det känns jättebra, bland annat ska vi dubbelkolla så att kontrakt blir rätt skrivna och jag har några frågor och funderingar också - för sen är det hög tid att börja dra igång med möten och informationer och annat - jag blev lite förvånad när jag såg att terminen börjar redan den 16 januari i år, så det kommer att hända en hel del under nästa vecka för min del  (inte minst eftersom jag också har uppsatshandledning då!)!

söndag 1 januari 2012

Tillbakablick III - Studier i Lund

Här kommer fortsättningen av den förra tillbakablicken, som fokuserar på mina studier i Lund.

 Jag började läsa på det religionsvetenskapliga programmet i Lund hösten 2001 - och upplevde en fasansfullt arbetsam termin, om man nu ska generalisera. Trots att jag hade börjat må bättre och bättre i Karlstad tappade jag allting när jag flyttade till Skåne. Jag hade otroligt svårt för att knyta kontakter, vi var en mycket stor grupp under den första baskursen (som den kallades då) och jag kände ingen. Jag blev mer och mer socialt isolerad och hade stora svårigheter att klara av föreläsningar och grupparbeten och  kände mig inte alls motiverad utav kursinnehållet.

Under mitten av hösten kuggade jag en hel delkurs i religionssociologi då kursen innehöll många "udda" moment, som observationer, intervjuer och grupparbeten. Därefter kom terminens höjdpunkt, då den bibelvetenskapliga delen drog igång med Gamla testamentet. Kursen hölls av professorn i ämnet och jag fastnade direkt. Trots att jag i Karlstad hade varit mera intresserad av Nya testamentet blev jag under den här delkursen totalt fascinerad av GT och visste redan då att det var det jag ville fördjupa mig i! :)
Vårterminen drog igång med den nytestamentliga delkursen och jag lyckades med nöd och näppe klara mig igenom den kursen, men jag mådde bara sämre och sämre och sämre.

I februari 2002 sökte jag läkarhjälp och fick där diagnosen Social fobi - det kommer att komma flera inlägg som fokuserar både på sjukdomen och på min sjukskrivning, så jag tänker inte gå in på det nu.

Sjukskrivningen blev fortlöpande och längre än jag tror någon i min närhet att föreställt mig, men efter några år av svår kamp höll jag i alla fall på att arbeta mig så sakteliga tillbaka. Med hjälp av terapeut och en fantastiskt stöttande handläggare på Försäkringskassan (ja, faktiskt!! Hon var en riktig klippa!!) lyckades vi ordna någon form av "studieträning", som skulle ta sin början vt-05. Tanken var att jag, medan jag fortfarande var sjukskriven, skulle följa den första terminen på baskursen - jag hade redan tagit poäng på kurserna, så jag behövde inte känna krav på prestation, utan skulle helt enkelt "träna" mig på att vara tillbaka i universitetssituationen och jobba med mina sociala svårigheter och min ångest. I samband med detta fick jag en personlig mentor, R., som blev ett enormt stöd under många år - vi har fortfarande kontakt och är goda vänner även om vi inte träffas så ofta!

Den första studieträningsterminen fungerade inte så bra. Jag arbetstränade samtidigt och det var svårt att kombinera dessa två - eftersom jag trivdes bra på arbetsträningen och visste att jag skulle sluta där till sommaren 2005 ville jag hela tiden prioritera "jobbet", samtidigt som det medförde problem med studieträningen eftersom jag fick samma problem som under 2001: jag var borta mycket och hade svårigheter att knyta sociala kontakter.
Sjukskrivningen och studieträningen förlängdes under ht-05, då det blev studieträning "på riktigt". Vissa delar av hösten fungerade bra, jag träffade på vissa fantastiska människor (några har jag fortfarande viss kontakt med) som verkligen försökte hjälpa mig och ställa upp maximalt - och jag stötte också på problem och träffade vissa människor som försvårade för mig.
Jag studietränade i alla fall till i mitten av februari 2006 och blev då "friskskriven" efter nästan exakt fyra års sjukskrivning.

Under våren 2006 läste jag färdigt baskursen (det blev en omtenta, men jag fick ett betyg på hela den stora kursen i augusti 2006) - det var en stor milstolpe för mig och kändes helt fantastiskt.

Höstterminen 2006 blev det beteendevetenskap för hela slanten, den första kärnkursen klarade jag på ett för mig förvånande bra sätt, med grupparbeten och muntliga redovisningar och fick betyget VG! Helt fantastiskt!! (Här måste jag också flika in, även om det inte hör hemma under "studier", att jag under den här kursen träffade S. och J., som är riktigt riktigt goda vänner och som jag umgås med fortfarande!!)
Den sista delen av kursen skulle bli en 5p uppsats (motsvarade 7,5hp), men den klarade jag inte av att slutföra, utan den blev släpande efter.

Våren 2007 ägnades åt "Gamla testamentet med hebreiska", vilket blev en fasansfullt arbetsamt termin, trots att det var det jag visste att jag ville ägna mig åt. Jag var helt oförberedd på det upplägg som är på dessa språkkurser, som i princip går ut på att alla studenter läser högt och översätter och analyserar efter bästa förmåga. För en social fobiker var detta "worst case scenario" och jag hoppade över föreläsningar till höger och vänster - och mådde oerhört dåligt. Jag trivdes med ämnet och tyckte mycket om den undervisande läraren S., men jag klarade helt enkelt inte av upplägget på några villkor. På något mycket underligt sätt lyckades jag, med hjälp av några omtentor, klara av att få betyg på hela kursen - jag brukar säga att det är "by the grace of God and S." (d.v.s. läraren) som jag fick ett betyg överhuvudtaget!

Under hösten kom några strökurser, även där halkade jag efter med en 5p läskurs som blev liggande. I januari kom en stor utmaning då jag skulle ha en muntlig tenta på en 15hp-kurs ... yikes!! Till på köpet för en tämligen krävande lärare.
Jag är än i dag mycket stolt över att jag faktiskt klarade av att genomföra det - jag är lite besviken på lärarens genomförande av tentan (men orkar inte gå in på det nu), men bara att jag gjorde det var verkligen ett stort framsteg för mig.

På våren 2008 skulle jag läsa Bibelvetenskap och Bibeltolkning, men visste att jag ville fortsätta inom Gamla testamentet, och kände att jag verkligen inte hade mycket med mig från min språktermin. Jag pratade med läraren och fick "sitta med" på den kursen, trots att jag inte skulle tenta den.
Och då lossnade det. På riktigt. Inte fullt ut och inte hela tiden, men jag tog ett rejält hopp framåt i min personliga utveckling under vt-08. Jag följde hebreiska-kursen fullt ut under nästan hela terminen, jag läste och översatte och förberedde precis som de andra studenterna och även om jag fortfarande hade ångest var det en otrolig skillnad mot året innan - vilket också gjorde att jag kunde tillgodogöra mig kursinnehållet på ett helt fantastiskt sätt!
Samtidigt som jag läste två andra kurser, på heltid - vilket innebar en studietakt på 200%. I slutet av terminen lyckades jag slänga in den läskurs (i GT) som släpade efter sedan hösten, så utslaget läste jag 225% den terminen!

Höstterminen blev det grekiska - det gick lite si och så i början, det var samma upplägg som i hebreiskan med "läs och översätt" och det var inte alldeles lätt att fixa det, trots att jag hade fått en "träningstermin" innan - men även där lossnade det på slutet, jag tyckte kursen var mycket rolig och givande och jag fick en bra kontakt med läraren på kursen.

VT-09 blev fokus på "eget arbete", då jag läste två läskurser i GT (den här gången för en annan lärare då "min" hebreiska lärare hade gått i pension - men nu blev det för samma lärare som jag hade haft 2001, och som fortfarande är min handledare) samt skrev min kandidatuppsats (i GT). Studierna gick inte alldeles felfritt, men jag kom igenom terminen med 30 hp VG-kurser i bagaget, och det kan man ju inte klaga på! :)

Efter den terminen har jag inte producerat värst mycket, studiemässigt ... det har sina förklaringar och anledningar och orsaker - men jag vill inte gå in på dem här. Jag har i alla fall läst ytterligare en läskurs i GT, en läskurs i NT, skrivit en 7,5hp uppsats (GT), läst - under protest! - kursen "Religion, tradition och kommunikation" (loooong story, som jag inte orkar skriva om just nu) och skrivit min masteruppsats- som ju är nästan klar.
Och arbetat som mentor förstås - men det faller ju inte heller under "studier" utan får komma i en egen tillbakablick ....

Det blev en ordentlig genomgång - men så har alltså min väg mot en Teologie Master i Teologi/Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet sett ut. :)

Tillbakablick II - Studier i Karlstad

Jag har inte glömt bort tanken på att göra vissa "tillbakablickar" här i bloggen, även om det inte har blivit så många skrivna än så länge.
Nu kändes det passande att skriva lite om mina egna studier och min akademiska väg från studentexamen till (snart) masterexamen - med diverse hinder längs vägen. Eftersom jag nu snart skall lämna den här typen av studier bakom mig känns det lämpligt att summera och sammanfatta lite grand.
Jag kommer att dela upp den här tillbakablicken i två delar, då inlägget blir väl långt annars, så först ut blir Studier i Karlstad - sedan kommer Studier i Lund. :)

Jag tog studenten 1997 - det är inte utan att man börjar känna sig gammal! - från det naturvetenskapliga programmet, och efter studenten gjorde jag kommunalpraktik under ett år i Grava församling utanför Karlstad. Jag hade haft funderingar  kring att läsa religionsvetenskap i Uppsala och kanske bli präst och då jag sedan konfirmationen hade vissa kontakter inom Grava församling kändes det naturligt och mycket positivt att arbeta där efter gymnasiet.
Hur det nu blev, så hamnade jag inom barn- och ungdomsarbete i princip under hela det året jag praktiserade och jag trivdes oerhört bra där! Fantastiska människor att arbeta med och jag märkte att jag tyckte otroligt mycket om barn, och faktiskt hade bra hand om dem också! :-)

När praktikåret var slut sökte jag istället in till förskollärarutbildningen i Karlstad, där jag gick en dryg termin. Jag hade visserligen trivts bra under min praktik men stötte på problem under utbildningen, inte minst under de praktikveckor som låg under november och februari. Varken jag eller någon annan i min närhet visste egentligen vad problemet var, annat än att jag inte klarade av vad som förväntades av mig och bara mådde dåligt.
Jag gick i väggen helt i februari-mars 1999 och blev sjukskriven under resten av vårterminen - och insåg efter stor vånda att förskollärare nog inte var det rätta för mig.

Jag visste inte riktigt vad jag ville göra, men hade inte glömt bort religionstankarna, så under hösten -99 och våren -00 läste jag 40p (motsvarande 60hp) Religionsvetenskap i Karlstad, och fastnade direkt för delkurs 2, Bibelvetenskap! Det var Nya testamentet som fascinerade mest, men hela kursen var otroligt spännande och intressant. Men jag visste fortfarande inte riktigt vad jag ville göra, jag hade svårigheter och problem med vissa saker i mitt liv och jag gick i regelbunden terapi.

Nästa läsår, ht-00 och vt-01 blev det återigen en fristående kurs, den här gången Historia och under det läsåret bestämde jag mig för att flytta från Karlstad. Då jag upplevde att jag hade svårigheter med att få mitt liv och min tillvaro att riktigt fungera valde jag att inte flytta till Uppsala, där vi har släkt, utan ville istället starta något helt eget och satsade därför på Lund.
Vårterminen fungerade inte helt prefekt då slutet av våren fokuserades nästan helt på flytten - och jag blev "skåning" den 12 juni 2001. :)

... fortsättning följer. :)

2012

Första dagen på nya året ... som jag möter med ganska så blandade känslor faktiskt.
Jag brukar inte vilja gå in i detalj på det år som ligger framför mig, eller sätta upp mål, eller avge nyårslöften - jag har gjort det många gånger tidigare och i princip varje gång har jag blivit besviken ... så det har jag gett upp nu.

Vad jag faktiskt kan säga om 2012 så här inledningsvis är att det med allra största sannolikhet kommer att innebära ett omvälvande år för mig! Jag vet om att jag kommer att ha fruktansvärt mycket att göra under januari och februari - både rent praktiskt men också mentalt då det kommer att innebära många och svåra utmaningar på i princip daglig basis.
Men även i ett större perspektiv känns 2012 omvälvande - jag kommer att avsluta min tid som student på CTR - och jag har läst där konstant sedan 2006 ... mer eller mindre sedan 2001 faktiskt!! Det känns stort! Det känns stort att jag under 2012 kommer att bli Teologie Master Jessica Alm också. Jag har fått ett jobb som innebär mera ansvarsområden än tidigare och jag kommer att behöva söka även andra jobb framöver, när jag är färdig med min uppsats. Jag kommer att söka in till forskarutbildningen och om jag skulle komma in där innebär hösten något helt nytt för mig ...

Jag vill som sagt inte vara alltför specifik och säga att jag ska göra det ena och det andra - men jag tror att 2012 kommer att bli ett mycket händelserikt år för min del, vilket ju kan innebära både gott och ont. I nuläget ser jag 2012 an med en slags skräckblandad förtjusning i alla fall!

Avslutningsvis några bilder från en promenad den 30 december; jag blev fascinerad över hur spegelblankt vattnet var, det blåser ju i princip alltid här, mer eller mindre, så det är inte alltid man kan få såna här bilder! Mycket nöje - och God Fortsättning på 2012!!