Detta var min absoluta favoritdikt under större delen av gymnasiet och säkert en tid efter det också - och jag fattar inte riktigt att jag inte tänkte på den i samband med Zorros bortgång!
Jag tycker fortfarande den är oerhört fin och den uttrycker många av de känslor jag har upplevt sedan Zorro gick bort!
Stop All The Clocks - W. H. Auden
Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum,
Bring out the coffin, let the mourners come.
Let aeroplanes circle moaning overhead,
Scribbling on the sky the message He is Dead,
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.
He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk my song,
I thought that love would last forever - I was wrong.
The stars are not wanted now, put out every one,
Pack up the moon and dismantle the sun,
Pour away the ocean and sweep up the wood,
For nothing now can ever come to any good.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar